lite tankar och tågresande
Tänkte på en sak idag när jag gick från tåget och hem.
Jag gillar inte romantiska filmer, speciellt inte tonårsfilmer.
Anledningen till detta är för att om man tittar för mycket på såna filmer så tror man att det är så äkta kärlek ser ut, men ack så lurad man blir!
När jag var mindre trodde jag alltid att det var så det såg ut när man hade hittat den rätta, men grejen är den att de i filmen lever efter ett manus, inte efter livet.
I livet delas kärleken av två personer med olika uppfattningar och åsikter om livet och dess innebörd, i det riktiga livet har man olika uppväxt och därav värdesätter olika saker och reagerar olika i olika situationer. Även om jag vet att man inte ska leva efter hur det är i filmer så får de mig att känna mig sämre, känns som att jag inte räcker till, att jag inte är lika bra på att älska någon som jag skulle vara om jag levde med i en film. Det känns alltid som att det finns någon som är mycket bättre att dela sin kärlek med.
Så när jag gick där på väg hemåt så bestämde jag mig för att aldrig mer titta på såna filmer eller serier, men så kommer man hem och det första som man får se på tvn när man startar den är en romantisk film.
Då ändrade jag mig, bestämde mig ist för att jag kan titta på dem, men inte ta åt mig av det. De ska inte få mig att känna mig dålig, otillräcklig. För jag vill ju iaf inte leva efter ett manus!
Och över till annat.
När jag satt på tåget idag hem från Simon så såg jag en tjej, det var lite intressant faktiskt, för jag tror vi satt med precis samma tankar och känslor.
Både hon och jag hoppade på i Kungsbacka och åkte från våran lilla pojke.
Hon satte sig iaf mitt emot mig och jag såg hur hon, precis som jag, vände sig ut och försökte se sin pojkvän en sista gång innan hon lämnade Kungsbacka. Jag såg hennes leende när hon såg att han stod och vinkade på henne när tåget gick.
När tåget åkt tillräcklig långt för att man skulle förstå att det inte fanns en chans att se honom mer såg jag hur hon blinkade bort lite tårar, hon tittade ut genom fönstret, inte för att det är speciellt fint utanför utan för att ingen på tåget skulle se när några tårar lämnade hennes öga.
Efter någon minut, som kändes som en hel evighet, vände hon sig mot mig igen, hon tittade på mig och log lite snett med sina ledsna ögon. Sen vände hon bort huvudet igen, jag såg hur hon, precis som jag, försökte andas djupa andetag, förtränga bort allt det jobbiga, förtränga tanken att hon var på väg från sin pojke, ist för på väg till honom.
Jag vände mig bort och tittade ut genom mitt fönster, kände redan saknad.
Såg att hon fick ett sms, gissar att det var från hennes pojke, för först blev hon glad och log sedan såg man hur hon började gråta lite lätt igen men med ett leende på läpparna denna gång.
Såg att hon gick in på kalendern på mobilen, gissar att hon räknade dagarna tills hon fick träffa honom igen.
Jag gick in på min kalender, men visste inte när jag skulle sluta räkna så gick ut därifrån.
Kände hur tårarna ville tränga sig ut, rinna ner för min kind. Hon fick ett sms till, blev ännu gladare denna gång, nu tittade hon på mig och log, log med ett leende som såg ut att betyda "jag vet hur det känns, är i samma situation som du".
Nu ville jag bara komma hem, eller nej, nu ville jag bara byta tåg. Åka tillbaka till min Simon, ställa mig i hans famn, hålla hans hand och aldrig behöva släppa taget.
Resan från honom är bland det jobbigaste som finns, men herregud vad härligt det är när man sen får åka tillbaka och se hans leende igen!
Jag gillar inte romantiska filmer, speciellt inte tonårsfilmer.
Anledningen till detta är för att om man tittar för mycket på såna filmer så tror man att det är så äkta kärlek ser ut, men ack så lurad man blir!
När jag var mindre trodde jag alltid att det var så det såg ut när man hade hittat den rätta, men grejen är den att de i filmen lever efter ett manus, inte efter livet.
I livet delas kärleken av två personer med olika uppfattningar och åsikter om livet och dess innebörd, i det riktiga livet har man olika uppväxt och därav värdesätter olika saker och reagerar olika i olika situationer. Även om jag vet att man inte ska leva efter hur det är i filmer så får de mig att känna mig sämre, känns som att jag inte räcker till, att jag inte är lika bra på att älska någon som jag skulle vara om jag levde med i en film. Det känns alltid som att det finns någon som är mycket bättre att dela sin kärlek med.
Så när jag gick där på väg hemåt så bestämde jag mig för att aldrig mer titta på såna filmer eller serier, men så kommer man hem och det första som man får se på tvn när man startar den är en romantisk film.
Då ändrade jag mig, bestämde mig ist för att jag kan titta på dem, men inte ta åt mig av det. De ska inte få mig att känna mig dålig, otillräcklig. För jag vill ju iaf inte leva efter ett manus!
Och över till annat.
När jag satt på tåget idag hem från Simon så såg jag en tjej, det var lite intressant faktiskt, för jag tror vi satt med precis samma tankar och känslor.
Både hon och jag hoppade på i Kungsbacka och åkte från våran lilla pojke.
Hon satte sig iaf mitt emot mig och jag såg hur hon, precis som jag, vände sig ut och försökte se sin pojkvän en sista gång innan hon lämnade Kungsbacka. Jag såg hennes leende när hon såg att han stod och vinkade på henne när tåget gick.
När tåget åkt tillräcklig långt för att man skulle förstå att det inte fanns en chans att se honom mer såg jag hur hon blinkade bort lite tårar, hon tittade ut genom fönstret, inte för att det är speciellt fint utanför utan för att ingen på tåget skulle se när några tårar lämnade hennes öga.
Efter någon minut, som kändes som en hel evighet, vände hon sig mot mig igen, hon tittade på mig och log lite snett med sina ledsna ögon. Sen vände hon bort huvudet igen, jag såg hur hon, precis som jag, försökte andas djupa andetag, förtränga bort allt det jobbiga, förtränga tanken att hon var på väg från sin pojke, ist för på väg till honom.
Jag vände mig bort och tittade ut genom mitt fönster, kände redan saknad.
Såg att hon fick ett sms, gissar att det var från hennes pojke, för först blev hon glad och log sedan såg man hur hon började gråta lite lätt igen men med ett leende på läpparna denna gång.
Såg att hon gick in på kalendern på mobilen, gissar att hon räknade dagarna tills hon fick träffa honom igen.
Jag gick in på min kalender, men visste inte när jag skulle sluta räkna så gick ut därifrån.
Kände hur tårarna ville tränga sig ut, rinna ner för min kind. Hon fick ett sms till, blev ännu gladare denna gång, nu tittade hon på mig och log, log med ett leende som såg ut att betyda "jag vet hur det känns, är i samma situation som du".
Nu ville jag bara komma hem, eller nej, nu ville jag bara byta tåg. Åka tillbaka till min Simon, ställa mig i hans famn, hålla hans hand och aldrig behöva släppa taget.
Resan från honom är bland det jobbigaste som finns, men herregud vad härligt det är när man sen får åka tillbaka och se hans leende igen!
25/11
TjenaTjena!
Så sitter man i Båstad igen, har vart hemma två dagar pågrund av körningen som vanligt.
Men nu är det slut på det! för idag klarade jag uppkörningen, så bara teorin kvar, sen äger man sitt efterlängtade körkort!
Tycker dock det känns lite trist att jag inte var ett dugg nervös, hade känts lite fint med lite nervositet kanske, fast gick ju galant iaf.
Och sen blev det en runda inne i stan med moder, sen hem och inte göra någonting fram tills jag åkte ner hit igen.
Då blev det pepparkaksbakning, pepparkakorna i sig blev nog inte så jättebra, men degen var iaf god.
Så nu kom jag precis ut från duschen, händer typ ingenting här.
Längtar tills på fredag när jag får träffa Simon igen. Idag är en sån där jättestor sakna dag, var tvungen att ringa honom när jag gick hem från tåget innan för att jag saknade hans röst, så fin är den.
Längtar tills jag får krama om honom och hålla hans hand.
Hahah vet, det kanske låter lite mesigt att längta tills att man får hålla någons hand, men när Simon tar mig i handen så blir jag helt varm i kroppen, så otroligt fint känns det.
Du förstår, allt Simon gör får mig att känna mig så glad och lycklig.
Jag är kär!
Och nu blir det nog att glo någon film eller så, för att fördriva lite tid tills det händer något kul eller tills man ska sova.
Så sitter man i Båstad igen, har vart hemma två dagar pågrund av körningen som vanligt.
Men nu är det slut på det! för idag klarade jag uppkörningen, så bara teorin kvar, sen äger man sitt efterlängtade körkort!
Tycker dock det känns lite trist att jag inte var ett dugg nervös, hade känts lite fint med lite nervositet kanske, fast gick ju galant iaf.
Och sen blev det en runda inne i stan med moder, sen hem och inte göra någonting fram tills jag åkte ner hit igen.
Då blev det pepparkaksbakning, pepparkakorna i sig blev nog inte så jättebra, men degen var iaf god.
Så nu kom jag precis ut från duschen, händer typ ingenting här.
Längtar tills på fredag när jag får träffa Simon igen. Idag är en sån där jättestor sakna dag, var tvungen att ringa honom när jag gick hem från tåget innan för att jag saknade hans röst, så fin är den.
Längtar tills jag får krama om honom och hålla hans hand.
Hahah vet, det kanske låter lite mesigt att längta tills att man får hålla någons hand, men när Simon tar mig i handen så blir jag helt varm i kroppen, så otroligt fint känns det.
Du förstår, allt Simon gör får mig att känna mig så glad och lycklig.
Jag är kär!
Och nu blir det nog att glo någon film eller så, för att fördriva lite tid tills det händer något kul eller tills man ska sova.
För jag är lycklig nu!
För jag är lycklig nu!
Japp, tro det eller ej, men det fixade sig fint mellan Simon och mig, så nu känns allt bra igen.
Vi träffades och snacka lite och sånt innan idag och kom fram till att börja om från början.
Så idag har man först åkt tåg helt tom på känslor, för vågade varken hoppas eller inte hoppas, så bestämde mig för att inte känna alls. och efter det åkte man tåg överlycklig, snackade hela tiden och skaffade en ny kompis till Jessa, det var fint!
Har tänkte på en grej, det är konstigt egentligen hur mycket Simon kan påverka mig, han kan få mig hur ledsen som helst, men sen glad fort igen, och han får mig lugn och så, liksom enbart av en kram eller att han tar i min hand blir jag jättelycklig och varm i kroppen, är inte det lite konstigt egentligen?
Och sen sitter jag just nu och funderar på om jag ska äta lite godis, eller om jag ska strunta i det och kanske sova lite tidigt idag ist.. typ beslutångest!
Men iaf, har inget mer att säga nu tror jag, så återkommer väl när jag har det.
Japp, tro det eller ej, men det fixade sig fint mellan Simon och mig, så nu känns allt bra igen.
Vi träffades och snacka lite och sånt innan idag och kom fram till att börja om från början.
Så idag har man först åkt tåg helt tom på känslor, för vågade varken hoppas eller inte hoppas, så bestämde mig för att inte känna alls. och efter det åkte man tåg överlycklig, snackade hela tiden och skaffade en ny kompis till Jessa, det var fint!
Har tänkte på en grej, det är konstigt egentligen hur mycket Simon kan påverka mig, han kan få mig hur ledsen som helst, men sen glad fort igen, och han får mig lugn och så, liksom enbart av en kram eller att han tar i min hand blir jag jättelycklig och varm i kroppen, är inte det lite konstigt egentligen?
Och sen sitter jag just nu och funderar på om jag ska äta lite godis, eller om jag ska strunta i det och kanske sova lite tidigt idag ist.. typ beslutångest!
Men iaf, har inget mer att säga nu tror jag, så återkommer väl när jag har det.
Godmorron, eller godnatt, eller ska jag säga hemsk natt?
Klockan är just nu 05.49 och jag är vaken, sovit en timma inatt, en timma i mardrömmarnas tecken.
Det är dax för mig att byta header igen, anledningen orkar jag inte ta just nu, tror dock de flesta lyckats lista ut den ändå genom facebook osv och har du inte det så kommer du nog förstå om du läser understående text..
Måste bara fråga, hur länge är det meningen att man ska orka?
När vet man att man hittat den som är rätt, för när man tror att man har något seriöst drömde man tydligen för mycket..
Vad är det för fel på mig?
Varför kan jag inte hata någon jag älskar? Det spelar ingen roll hur mycket jag skriker, svär till eller tänker negativa saker om personen, han är lika fin och underbar i mina ögon ändå. Han är fortfarande min drömprins.
Varför är det alltid jag som får stå ensam kvar?
Varför blir jag lämnad från någon som säger sig älska mig?
Ska försöka vara stark, inte hamna tillbaka i det liv jag levde innan, innan du kom och byggde upp mig.
Men jag vet att jag försöker helt i onödan, det kommer ändå inte att gå.
Du säger att det inte är jag som är problemet, men varför är det då du som lämnar mig?
Jag var så lycklig, du var den som förstod mig bäst, han jag kunde vara mig själv med mest, han jag älskar!
Vill inte ens tänka tanken att jag aldrig mer kommer få se dig, aldrig mer kommer känna dina armar runt min kropp, känna dina läppar mot mina, dina andetag mot min nacke. Kommer aldrig mer få smeka din hals, aldrig krypa upp i ditt knä, reta dig, hålla din hand, få se dig bli generad och dölja ditt ansikte mot mitt bröst.
Men det värsta av allt, kommer aldrig mer få känna den bubblande känslan i magen när du säger att du älskar mig..
Jag känner mig inte redo att lämna dig, jag är villig att försöka hitta en lösning till vad du tycker är ett problem, en lösning så vi kan försöka igen..
Du ber mig berätta om något är fel, men du berättar inte själv, varför gör du så mot mig?
Ny header
Äntligen har jag fått in den nya headern, blev iofs inte alls som jag tänk mig eller nått sånt, saknas fortfarande en bild för det men tänkte jag kunde sätta in denna så länge och se om jag orkar ändra den sen.
Så nu får vi se hur länge det tar innan jag tröttnar på denna designen, brukar ju vara rätt bra på att tröttna fort.
Ska nog för övrigt pilla lite mer med avstånd och färger och sånt för det ser inte riktigt bra ut just nu, men sidan la tydligen av nu så kunde inte jobba mera så får pilla mer med det en annan dag så du får nöja dig med hur den ser ut nu.
Känner att jag suttit inne och lekt lagom länge på bloggen idag så orkar inte skriva så mycket faktiskt, får ta mer annan dag.
Tack för mig!
16/11
Hoobastank - Running Away (Acoustic)
Mycket låtar på senaste tiden, jag vet, men det är bara för att jag inte kan låta bli. Tycker det är rätt trevligt med musik sådär, då har du ju något att lyssna på medan du läser liksom.
Iaf, har spenderat min helg med Simon, som typ alla andra helger den senaste tiden, lika fint som alltid!
Vi gjorde ju iofs inte så himla mycket som är något att nämna, utan det var mer såna normala saker vi brukar göra när vi är med varandra. Hade ingen bil heller så var lite svårt att förflytta sig till roligare ställen än Simons hus, men jag trivs där så jag klagar inte!
Blev även en långhelg för oss denna helgen, åkte dit i fredags och hem idag, mysigt!
Så hemma idag har det blivit att plugga teori och att ha mörkerkörningslektion.
Mörkerkörningslektion är nog det läskigaste jag vart med om på länge, inte för att jag körde i mörker eller nått sånt, utan för att en av lärarna på körskolan hade klätt ut sig till älg och sprang över vägen när vi kom körandes, och tjejen jag delade bil med skriker "AKTA ÄLGEN!!" och jag som för övrigt alltid är livrädd för att möta en älg fick typ hjärtklappning och höll på att skita ner mig av skräck, men sen ser man att det är en snubbe som springer runt med en halv gran i huvudet för att lura oss att han var en älg, usch på sånt!
Och sen på resten av lektionen satt jag och letade efter snubbar med granar i huvudet som tror det är älgar!
Men iaf, vi överlevde ju och nu mår jag bra igen och allt är frid och fröjd.
Planerar att sova, eller nana som Simon säger, tidigt idag för är jättetrött och ska upp tidigare än jag gått upp på hur länge som helst i morron.
Tror det var det jag hade att säga idag.
Tjingtjong!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Breaking Benjamin - Anthem Of The Angels
Mest bara för den är fin och för att jag känner att jag varit väldigt sämst på att uppdatera på senaste tiden.
Kungsbacka och Simon i morron, det blir massa fint! Fast först skola och prov, men det klarar jag nog.
Annars inte mycket att säga, var uppe i Sthlm förra veckan igen, skulle kolla Winnerbäck. Men hans lille vän fick baconsjukan så det blev inställt, så blir för mig och moder att ta oss till Malmö nästa fredag ist på ett nytt försök.
Men nu blir det nog att sova ändå, försöka sova bort mitt halsonda.
Förresten, tränade för första gången idag på typ 7 veckor och gud vad underbart det var! Min fot klarade ju nästan av det också, så det känns bra!
Godnatt på dig lillevän!
Klockan är just nu 05.49 och jag är vaken, sovit en timma inatt, en timma i mardrömmarnas tecken.
Det är dax för mig att byta header igen, anledningen orkar jag inte ta just nu, tror dock de flesta lyckats lista ut den ändå genom facebook osv och har du inte det så kommer du nog förstå om du läser understående text..
Måste bara fråga, hur länge är det meningen att man ska orka?
När vet man att man hittat den som är rätt, för när man tror att man har något seriöst drömde man tydligen för mycket..
Vad är det för fel på mig?
Varför kan jag inte hata någon jag älskar? Det spelar ingen roll hur mycket jag skriker, svär till eller tänker negativa saker om personen, han är lika fin och underbar i mina ögon ändå. Han är fortfarande min drömprins.
Varför är det alltid jag som får stå ensam kvar?
Varför blir jag lämnad från någon som säger sig älska mig?
Ska försöka vara stark, inte hamna tillbaka i det liv jag levde innan, innan du kom och byggde upp mig.
Men jag vet att jag försöker helt i onödan, det kommer ändå inte att gå.
Du säger att det inte är jag som är problemet, men varför är det då du som lämnar mig?
Jag var så lycklig, du var den som förstod mig bäst, han jag kunde vara mig själv med mest, han jag älskar!
Vill inte ens tänka tanken att jag aldrig mer kommer få se dig, aldrig mer kommer känna dina armar runt min kropp, känna dina läppar mot mina, dina andetag mot min nacke. Kommer aldrig mer få smeka din hals, aldrig krypa upp i ditt knä, reta dig, hålla din hand, få se dig bli generad och dölja ditt ansikte mot mitt bröst.
Men det värsta av allt, kommer aldrig mer få känna den bubblande känslan i magen när du säger att du älskar mig..
Jag känner mig inte redo att lämna dig, jag är villig att försöka hitta en lösning till vad du tycker är ett problem, en lösning så vi kan försöka igen..
Du ber mig berätta om något är fel, men du berättar inte själv, varför gör du så mot mig?
Så nu får vi se hur länge det tar innan jag tröttnar på denna designen, brukar ju vara rätt bra på att tröttna fort.
Ska nog för övrigt pilla lite mer med avstånd och färger och sånt för det ser inte riktigt bra ut just nu, men sidan la tydligen av nu så kunde inte jobba mera så får pilla mer med det en annan dag så du får nöja dig med hur den ser ut nu.
Känner att jag suttit inne och lekt lagom länge på bloggen idag så orkar inte skriva så mycket faktiskt, får ta mer annan dag.
Tack för mig!
Hoobastank - Running Away (Acoustic)
Mycket låtar på senaste tiden, jag vet, men det är bara för att jag inte kan låta bli. Tycker det är rätt trevligt med musik sådär, då har du ju något att lyssna på medan du läser liksom.
Iaf, har spenderat min helg med Simon, som typ alla andra helger den senaste tiden, lika fint som alltid!
Vi gjorde ju iofs inte så himla mycket som är något att nämna, utan det var mer såna normala saker vi brukar göra när vi är med varandra. Hade ingen bil heller så var lite svårt att förflytta sig till roligare ställen än Simons hus, men jag trivs där så jag klagar inte!
Blev även en långhelg för oss denna helgen, åkte dit i fredags och hem idag, mysigt!
Så hemma idag har det blivit att plugga teori och att ha mörkerkörningslektion.
Mörkerkörningslektion är nog det läskigaste jag vart med om på länge, inte för att jag körde i mörker eller nått sånt, utan för att en av lärarna på körskolan hade klätt ut sig till älg och sprang över vägen när vi kom körandes, och tjejen jag delade bil med skriker "AKTA ÄLGEN!!" och jag som för övrigt alltid är livrädd för att möta en älg fick typ hjärtklappning och höll på att skita ner mig av skräck, men sen ser man att det är en snubbe som springer runt med en halv gran i huvudet för att lura oss att han var en älg, usch på sånt!
Och sen på resten av lektionen satt jag och letade efter snubbar med granar i huvudet som tror det är älgar!
Men iaf, vi överlevde ju och nu mår jag bra igen och allt är frid och fröjd.
Planerar att sova, eller nana som Simon säger, tidigt idag för är jättetrött och ska upp tidigare än jag gått upp på hur länge som helst i morron.
Tror det var det jag hade att säga idag.
Tjingtjong!
Breaking Benjamin - Anthem Of The Angels
Mest bara för den är fin och för att jag känner att jag varit väldigt sämst på att uppdatera på senaste tiden.
Kungsbacka och Simon i morron, det blir massa fint! Fast först skola och prov, men det klarar jag nog.
Annars inte mycket att säga, var uppe i Sthlm förra veckan igen, skulle kolla Winnerbäck. Men hans lille vän fick baconsjukan så det blev inställt, så blir för mig och moder att ta oss till Malmö nästa fredag ist på ett nytt försök.
Men nu blir det nog att sova ändå, försöka sova bort mitt halsonda.
Förresten, tränade för första gången idag på typ 7 veckor och gud vad underbart det var! Min fot klarade ju nästan av det också, så det känns bra!
Godnatt på dig lillevän!
Men nu blir det nog att sova ändå, försöka sova bort mitt halsonda.
Förresten, tränade för första gången idag på typ 7 veckor och gud vad underbart det var! Min fot klarade ju nästan av det också, så det känns bra!
Godnatt på dig lillevän!
