JohannaaBlom

Idag har jag och mamma hämtat ut Winnerbäcksbiljetterna, så nu jefflar! 

Sen hämta vi tågbiljetter också, och handlade lite. Då såg jag Emmas sommarragg, lika söt som alltid. Helt klart ett godkänt ragg, hahah..

Iaf, efter det blev det hem och lägga över de fem säsongerna av desperate housewives som jag fått låna av Stina, så nu ligger de på datorn då, får la se om de är något bra, hahah.. 

Efter det blev det promenad med Stina, alltid lika mysigt!

Sen hem, då tittade jag på Winnerbäcks konsert, haha känner att det blivit mkt Winnerbäcks snack senaste tiden, men det är trevligt! 

Somnade nog dock en stund i mitten, men iaf.. Man fatta ju ändå grejen.

Ikväll blev det grillning med familjen, sista kvällen innan brorsan åker hem till Linköping ju.. Menmen, han kmr kanske snart hem igen ju, annars ses vi i november, inte så länge dit..

Och nu är det msn som gäller, pratar med Simon bland annat, helt sjukt egentligen hur lika man kan tänka och tycka om saker, och hur lika man kan vara men ändå så olika.. Allt man säger känns så starkt, för han sitter och tänker på samma sak och tänkte precis säga det själv.. 

Och då sitter jag och tänker, kan han vara precis likadan om jag träffar honom? Är han typ som min andra halva? Hur starkt är det egentligen möjligt att känna för någon man aldrig träffat? 

Och nej till alla som tror att jag gått och blivit kär, jag är inte kär, jag har inte ens träffat honom! Han känns bara väldigt speciell, sticker ut från mängden på ett bra sätt.. 

Och gillar du nu inte det jag skriver, så synd för dig, för detta är min blogg, alltså mina tankar och just nu sitter jag och tänker på detta så därför skriver jag det.. 

I morron blir det Linöping, sen på torsdag blir det sthlm och Anton! kmr hem nästa torsdag, får se hur det kmr gå med bloggen under den tiden där emellan.. Men sjukt kul ska det iaf bli! Anton är saknad! 

Har också kommit fram till att jag har kommit in i en fas i mitt liv där jag har väldigt svårt för att kontrolera mina känslor.. Händer det något så jag vill gråta så gråter jag utan att jag kan hindra det, samma ifall jag iriterar mig på något, jag har tappat min förmåga att hålla känslor inom mig.. Det är jobbigt, för jag känner mig så mesig när jag börjar gråta för ingenting.. Dock går det ju över lika fort som det kom, typ om jag får en kram så mår jag mkt bättre på bara någon sekund.. Men om jag iriterar mig på något folk gör så märker de det och förstår inte vad det är med mig eftersom jag inte brukar vara sådan.. Tror det är stress över att skolan snart börjar som spökar i mig.. Vill verkligen inte tillbaka till hur det var i våras..