Mardröm
Inatt drömde jag världens mardröm. Den går inte riktigt att beskriva för den var inte riktigt så som så många andra drömmar.
Tex att man blir jagad och man springer och springer men kommer aldrig någonstans och när man nästan precis blir tagen så vaknar man. Eller tex de drömmar då man faller från ett stup, man bara faller och faller men når aldrig botten och efter ett tag vaknar man upp med känslan av att man faller.
Denna dröm var inte obehaglig på det sättet. Det var mer som att man var med i en skräckfilm, fast ändå inte. Den är helt enkelt svår att förklara. Men efter en stunds drömmande vaknar jag med ett ryck, med gråtande ögon kryper jag närmre Tobbe för slippa känna mig ensam. Men han samarbetar inte utan vänder på sig och vänder mig ryggen till, just då kände jag mig mer rädd än jag gjort på länge.
Försöker somna om igen men varje gång jag sluter mina ögon är den där igen, drömmen och dess handling är tillbaka. Tillslut vinner den över mig, jag klarar inte av det längre. Tar min kudde och lämnar rummet. Går och lägger mig i soffan istället ihop om att få somna om, lugn i kroppen.
Efter en liten stund kommer Tobbe för att se vad som hänt. Men jag hade inget att säga. Drömmen går inte att förklara och jag var mitt i gråtandet så fick inte fram några ord. Efter en stund viskar jag att det var en dröm. Han tror jag drömde om honom, men så var det ju inte i detta fallet. Han säger att vi ska lägga oss igen men jag vill inte. Jag stannade kvar i soffan resten av natten, helt utan drömmar.
Så även om natten inte var så lugn i mitt fall så är jag rätt pigg nu.
Drömmen skrämmer mig inte längre..
Tex att man blir jagad och man springer och springer men kommer aldrig någonstans och när man nästan precis blir tagen så vaknar man. Eller tex de drömmar då man faller från ett stup, man bara faller och faller men når aldrig botten och efter ett tag vaknar man upp med känslan av att man faller.
Denna dröm var inte obehaglig på det sättet. Det var mer som att man var med i en skräckfilm, fast ändå inte. Den är helt enkelt svår att förklara. Men efter en stunds drömmande vaknar jag med ett ryck, med gråtande ögon kryper jag närmre Tobbe för slippa känna mig ensam. Men han samarbetar inte utan vänder på sig och vänder mig ryggen till, just då kände jag mig mer rädd än jag gjort på länge.
Försöker somna om igen men varje gång jag sluter mina ögon är den där igen, drömmen och dess handling är tillbaka. Tillslut vinner den över mig, jag klarar inte av det längre. Tar min kudde och lämnar rummet. Går och lägger mig i soffan istället ihop om att få somna om, lugn i kroppen.
Efter en liten stund kommer Tobbe för att se vad som hänt. Men jag hade inget att säga. Drömmen går inte att förklara och jag var mitt i gråtandet så fick inte fram några ord. Efter en stund viskar jag att det var en dröm. Han tror jag drömde om honom, men så var det ju inte i detta fallet. Han säger att vi ska lägga oss igen men jag vill inte. Jag stannade kvar i soffan resten av natten, helt utan drömmar.
Så även om natten inte var så lugn i mitt fall så är jag rätt pigg nu.
Drömmen skrämmer mig inte längre..
Kommentarer
Trackback
