JohannaaBlom

Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Massa tankar och känslor inom mig just nu. 

En del av mig själv känner att jag borde "ta tag i mitt liv", alltså komma fram till vad jag vill göra och leva efter det. Men har ingen aning vad jag vill.
Kanske plugga..? Fast är inte motiverad till att sätta mig i skolbänken igen. Kanske med en enskild kurs, men inte med mer än så. Tanken på att plugga på distans har slått mig, men hittar inget som verkar tillräckligt roligt och intressant för att jag ska känna att det är tillräckligt tilltalande. 
Samtidigt kan och vill jag inte lämna Falkenberg just nu, har ju lägenheten och Tobbe här och det känns för lockande för att stanna kvar. Och samtidigt trivs jag väldigt bra i Falkenberg igen, vet inte vart jag annars skulle ta vägen liksom. 

Och ska jag inte plugga, ja då får jag nog jobba istället. Men jobbet på Statoil räcker inte till så långt längre. Behöver mer att göra och mer pengar. Vet att chefen försöker fixa så mycket tider som möjligt. Men är ju bara 14 pass på en vecka. Svårt att få in fler tider för min del då. 

Har ju gått ett år sedan studenten, ett år känns okej att leva som jag gjort. Men nu känns det som att jag behöver mer. Fast samtidigt säger en annan del av mig att jag ska ta, i alla fall fram till jul, på mig att bara "ta hand om mig själv". Alltså jobba mina tider på Statoil, träna och bara slappa mig genom livet. För det fick mig att hitta mig själv lite mer. 
Men som sagt, pengarna (!), pengarna saknas. 

Känns inte heller som att jag kommer komma så långt och få göra något jag verkligen vill om jag inte studerar. Men vad ska jag söka för kurser och skolor, vet ju inte vart jag vill komma i mitt liv. Och känner inte för att plugga för pluggandets skull. 

Ångest och lite smått panik har kommit ifatt mig. 



Ungefär så vill jag göra nu, dra täcket över huvudet och hoppas drömma om vad jag vill med mitt liv.