6/1
God morron!
Vakna första gången vid 10 idag, somna om inom en sekund igen.
Vakna andra gången vid 11 eller något sånt, öppna min dörr men låg kvar i sängen. Ena sidan av mig ville gå upp, andra ville dra täcket över huvudet och låtsas att inget någonsin har hänt. Mamma kom in i mitt rum och satte sig på kanten av sängen, efter kanske en halvtimma, timma något la hon sig bredvid. Jag växlade lite mellan att gråta och att sova, tror även hon somnade en stund där. Sen vakna jag till när hon gick, men orkade inte röra på mig så jag låg kvar. Vaknade sedan för tredje och sista gången vid kvart i två.
Och sen dess har jag bara gått runt helt tom inom mig, sen gråter jag, sen får jag inre panik och vet inte vart jag ska ta vägen, sen gråter jag igen. Men sen blev det att äta två skorpor och typ 15 jordgubbar, måste ju äta liksom. Men det smakade inget vidare och jag ville inte ta en enda tugga.
Jag vet inte, kanske överreagerar jag över det som hänt, kanske är han inte så bra som min hjärna säger mig, kanske är han inte värd att må såhär över. Men jag gör det iaf, för som jag sagt alldeles för många gånger till honom. han var en stor del i mitt liv och jag älskar honom obeskrivligt.
Ena sidan av mig hoppas att han hör av sig, andra sidan vill att han låter bli. Men den sidan där han hör av sig är mycket starkare, och det svider!
Jag somnade igår med tankarna på att morrondagen skulle bli mycket lättare, det kan jag lova att den inte alls blev. Dock har jag kunnat sova inatt, vilket var väldigt skönt, hade blivit hel panik annars. Sömn är ju viktigt i sånnahär lägen, och det är enda gången jag inte gråter, inte så jag märker det själv iaf.
Vakna första gången vid 10 idag, somna om inom en sekund igen.
Vakna andra gången vid 11 eller något sånt, öppna min dörr men låg kvar i sängen. Ena sidan av mig ville gå upp, andra ville dra täcket över huvudet och låtsas att inget någonsin har hänt. Mamma kom in i mitt rum och satte sig på kanten av sängen, efter kanske en halvtimma, timma något la hon sig bredvid. Jag växlade lite mellan att gråta och att sova, tror även hon somnade en stund där. Sen vakna jag till när hon gick, men orkade inte röra på mig så jag låg kvar. Vaknade sedan för tredje och sista gången vid kvart i två.
Och sen dess har jag bara gått runt helt tom inom mig, sen gråter jag, sen får jag inre panik och vet inte vart jag ska ta vägen, sen gråter jag igen. Men sen blev det att äta två skorpor och typ 15 jordgubbar, måste ju äta liksom. Men det smakade inget vidare och jag ville inte ta en enda tugga.
Jag vet inte, kanske överreagerar jag över det som hänt, kanske är han inte så bra som min hjärna säger mig, kanske är han inte värd att må såhär över. Men jag gör det iaf, för som jag sagt alldeles för många gånger till honom. han var en stor del i mitt liv och jag älskar honom obeskrivligt.
Ena sidan av mig hoppas att han hör av sig, andra sidan vill att han låter bli. Men den sidan där han hör av sig är mycket starkare, och det svider!
Jag somnade igår med tankarna på att morrondagen skulle bli mycket lättare, det kan jag lova att den inte alls blev. Dock har jag kunnat sova inatt, vilket var väldigt skönt, hade blivit hel panik annars. Sömn är ju viktigt i sånnahär lägen, och det är enda gången jag inte gråter, inte så jag märker det själv iaf.
Kommentarer
Postat av: Lucas Liljemark
Hej, Johanna jag beklagar verkligen din stora sorg... och att du mår sjukt dåligt nu.
Trackback
