mkt tankar..

Livet har mycket frågor,
och man förväntar sig lika många svar.. 

Redan som liten tänkte jag på saker som ingen kunde finna något bra svar på, 
jag lärde mig att lita och tro på det stjärnorna visade och sa till mig. 

Jag minns när jag en sen sommarkväll inte kunde somna, 
jag funderade på vad som händer efter döden.

Frågan var stor,
Svaret fanns inte..

Till frågan vem jag är har jag funnit svaret.

Svaret till frågan varför jag lever som jag gör, letar jag fortfarande efter.

Och frågan varför saker händer just mig finns det inget riktigt bra svar på.. 

Livet är som ett stort mysterium som vi kastas in i, 
utan minsta förvarning ska vi nu klara av reglerna,
sånna regler vi inte ens visste fanns..

Det är som ett spel.. 
Man måste våga chansa, leva och dö för att komma fram till slutet.. 

Hur mycket tid man än lägger på att leta så kommer man nog aldrig finna alla svaren,
tror det är en del av den sanna vardagen.. 
Människan skulle nog inte trivas med att leva om de redan visste allt..

--


Mitt hjärta rusar av lycka, 
Alltting har förändrats. 
Dagen snön faller kan jag tycka, 
Låt stormen slita och rycka, 
Låt den ta och ge, 
Vi kommer snart få se, 
Den kärlek jag vill ge till dig, 
Som jag även hoppas du vill dela med mig, 
Av kärlekens kraft och mod, 
Förvandlas allt mitt blod, 
Kall storm blir varm och god, 
Så låt den hållas! 
Jag ger natt och dag, 
Min älskades behag. 
Stark gör han mig - och svag, 
o, den underbara!



En fråga, ett svar - Ja..

21/12

Sover.

Djupt. 

Lever i drömmarnas och John Blunds värld.

Har alltid känt mig hemma i denna värld. 

Men nu är det ändring på det.
Vaknar varje natt, klockan 05.00, i stor panik och ångest av mitt egna dämpade skrik.

Sekunden innan jag vaknar finns han där, han med kniven.

Tänk dig, du ligger på rygg i din säng. 
Sover.
Tittar upp mot taket, där står han. 
Ett ben på varsida om din kropp.
Står där på sina knän, tittar ner på dig där du ligger helt hjälplös. 
Han höjer sin hand, du följer den med blicken.
När den är precis framför dig, bara någon enstaka decimeter ser du det.
Det är en kniv. 
Mannen som står där över dig, är inte ute efter dina saker i ditt rum,
han är ute efter dig !
Hans dröm och plan är att du inte längre ska finnas vid liv. 
Han är ute efter din själ. 

Varje natt.
Samma man. 
Samma kniv.
Samma rörelser.
Samma rädsla innan du ska somna. 

Det är det jag lever med, vågar inte längre sova när klockan slår 5.
Vill inte träffa honom igen.. 

??

För ett år sedan rullade dessa tankar i mitt huvud : 

Vad är kärlek? 
Hur vet man att man känner kärlek till någon? 
Hur vet jag att jag är kär? 
Hur vet jag vad som är rätt? 
Hur vet jag vad som är fel? 
Hur vet jag vad kärlek är?

Nu ett år senare, nästan exakt ett år på dagen till och med, hittar jag den texten,
minns dagen jag skrev den, minns precis hur jag kände å tänkte. 
Jag har varit med om mycket sen den gången, men ändå finns tankarna kvar..


( Hela texten är inte med, plockat ut små delar av den, därför den är lite skum å dålig. )..

15/12

Hejsan hoppsan.
Idag blir det ingen dikt liknande sak, utan bara vanlig text..
Sitter hemma i Båstad, inne på msn, snackar med lite folk å försöker roa mig på bästa möjliga vis.
Jessica är inte hemma, å emma är på sjukan så sitter själv, men det är trevligt det osså..
Anledningen till att det inte är dikt som gäller idag är för att jag helt enkelt inte orkar få ihop nån vettig text utan vill bara skriva av mig lite.. Emma ringde för ett tag sedan, hon mår finfint men hon får inte träna på typ 6 månader nu... hur ska hon överleva?

Kanske man får träffa Bobban i veckan dårå..? Naaajs i så fall !

JAG ÄR SAKNAD!!

I morron serveras det julbord i skolan, känns inte så pepp men det blir nog bra..

Vet fortfarande inte vad nyår kommer att innebära för mig iår.. nått förslag?

Jag börjar leva med svåra sov och konsentrations svårigheter.. Tackvare att jag inte kan träna å röra på mig.. men tänkte köra lite nu ikväll faktikst så länge foten pallar med det.. orkar inte sitta i soffan mer som nån typ gravid flodhäst..

Klockan börjar typ bli mkt å här är varmt som satan, så dax att ta sig utåt tänkte jag..

Pussheejs!

12/12.

Ville mest säga tack, tack för att du finns in mitt liv..
För att du alltid finns om det är något, 
och för att du alltid finns även om det inte är något..
Tack för att du får mig att skratta och må bra.
Du får mig att inse att allt inte är så jobbigt som man ibland kan tro..
Alla har det jobbigt ibland, och det gäller att se det positiva och gå vidare..
Du betyder mer för mig än många tror, mer än även du troligtvis vet om..
Du säger att du skulle offra ditt liv för mig, 
jag hoppas du vet att jag skulle göra detsamma för dig?
Granholm, du är värd mycket, och du är älskad från många olika håll, på många olika vis! 

12/12

Jag blir så förvirrad av allt detta.. 
Vet inte riktigt vad jag ska tro eller tänka..
Vet inte riktigt hur jag ska känna eller fundera..
Hur blir livet om det bildas ett "vi"? 
Vill du ha en del av mitt liv, vill du bli en del av mig?
Är det sant allt det du säger, eller är det sånt som låter bra för stunden? 
Kommer jag skratta och vara lycklig över att ha dig som min,
eller kommer jag gråta och vara olycklig för vi inte var menade för varandra?
Kommer jag kanske gråta och vara olycklig för du är min,
eller kommer jag kanske skratta och vara lycklig för vi inte var menade för varandra?

Sommar, mys och solnedgång, du lova mig det. 
Jag vill uppleva det.. 


6/12


Jag skulle ge dig allting du pekar på, 
men bara när du inte hör vågar jag säga så..

...


Sen första gången jag såg dig, var mitt liv som på rosa moln.
Varken när jag skadades eller plågades kände jag smärta.
Jag mådde bra, jag var lycklig, för du var min.
Fram tills idag, idag försvann molnen under mina fötter.
Jag föll, föll mot havet, det djupa.
Det skrämde mig, jag visste inte var meningen låg.
Helt plötsligt befann jag mig där på botten.
Fick aldrig någon chans att ändra mina beslut.
Nu ligger jag här, men nu leder vägen bara åt ett håll- uppåt !
Bli stark igen är mitt nästa mål..

RSS 2.0