Tack
Bara en liten bit ur en låt jag tyckte stämde in på mig just nu.
"O jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
Och jag kan inte skilja på om jag vill vara med dig
O jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
O jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
Men du om nån borde förstå att man inte gör såhär emot mig
Vi tar en paus och lämnar rummer
O nu släpper du min hand
På varsin sida av vägen som en främling för varann
Jag vet precis vad du känner fast du aldrig sagt ett ord
Du har viljan att bli större, här är du redan stor
Men du om nån borde förstå att man inte gör såhär emot mig"
Sen vill jag ännu en gång lägga några ord på att säga tack, till mamma och Anton även denna gång.
De är de två jag pratar mest med och de är de som förstår mig bäst. De får mig att le ibland och de säger hur jag ska göra, de fortsätter prata även om jag slutar svara eller gråter. De ställer upp hela tiden.
Det är skönt att ha mamma här face to face liksom, så man kan gråta ut hos och få en kram av. Men lika skönt att ha Anton på msn, där man vet att han lyssnar lika bra som han gjort om han vart hos mig, man kan även fortsätta prata med honom även de stunder man gråter. Och han kan byta samtalsämne och få mig att inse lite hur det kommer vara och hur det är, det känns hemskt men samtidigt skönt.
Så tack så mycket!
"O jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
Och jag kan inte skilja på om jag vill vara med dig
O jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
O jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
Men du om nån borde förstå att man inte gör såhär emot mig
Vi tar en paus och lämnar rummer
O nu släpper du min hand
På varsin sida av vägen som en främling för varann
Jag vet precis vad du känner fast du aldrig sagt ett ord
Du har viljan att bli större, här är du redan stor
Men du om nån borde förstå att man inte gör såhär emot mig"
Sen vill jag ännu en gång lägga några ord på att säga tack, till mamma och Anton även denna gång.
De är de två jag pratar mest med och de är de som förstår mig bäst. De får mig att le ibland och de säger hur jag ska göra, de fortsätter prata även om jag slutar svara eller gråter. De ställer upp hela tiden.
Det är skönt att ha mamma här face to face liksom, så man kan gråta ut hos och få en kram av. Men lika skönt att ha Anton på msn, där man vet att han lyssnar lika bra som han gjort om han vart hos mig, man kan även fortsätta prata med honom även de stunder man gråter. Och han kan byta samtalsämne och få mig att inse lite hur det kommer vara och hur det är, det känns hemskt men samtidigt skönt.
Så tack så mycket!
Kommentarer
Postat av: AiM = Anton Ivo Marin
Finns alltid här lilla vääääännneeeen :D Så fiiiint skivet!!! vill springa dit o ge dig en kram o springa runt dig några varv o sen springa hem igen :D:D:D:D nu känner jag mig masssaaa speciell :D Varsågod för allt eller vad man nu säger :D <3
Postat av: Mamma
Älskade lilla hjärtat, jag finns för dej, alltid, vad som än händer. Kram
Trackback
